Sista dagen på 2008, ett år som bjudit på både glädje och en och annan tår. Med glädje och tårar syftar jag främst på den första halvan av detta år, då jag avslutade någonting som de senaste två åren gjort hela mitt liv. Det var ett härligt halvår som jag inte någonstans vill ha ogjort, men som i slutändan förstås också ledde till tårar, då jag insåg att det var slutet på just den tiden i mitt liv.

Under samma halvår och med en dag emellan fick jag glädjen att bli en del av två nya, små och ljuvliga människors liv. Som idag, precis som deras föräldrar, har en stor och viktig del i mitt liv och min vardag.

Jag har gråtit många tårar av oro över jobbsituation, ekonomi och en framtid med eller utan det jag drömmer om att få ägna mitt liv åt - journalistiken, som på arbetsmarknaden just nu (och förmodligen många år framöver) inte ser särskilt ljus ut.
- Samtidigt har jag fått glädjen att ändå arbeta hela sommaren och bitvis under hela hösten på en redaktion som jag verkligen trivs på.

Jag chansade och började plugga socialantropologi på Linköpings universitet, ett riktigt lyckodrag visade det sig. Då studierna gått kanon (hittills, jag har ju trots allt en ofärdig uppsats kvar) och jag har haft så roligt, bestämde jag mig för att fortsätta även 2009.

Jag ska bli MOSTER! En stor och viktig sak som inneburit glädje och tårar om vartannat, i ärlighetens namn under hela året. Men som i dagsläget enbart är ett stort och kärleksfyllt glädjeämne!


Jag har inte nämnt en tiondel av allt viktigt och stort som detta året bjudit på. Men det är några av de saker som gjort att jag står där jag står idag, med ett stort hopp till 2009.

---

Slutet av året ska spenderas tillsammans med fantastiska vänner och barn, vin och god mat! Nu är det dags att ta ett varmt bad för att sedan göra sig i ordning inför eftermiddagen.

GOTT NYTT ÅR!

Det där med packning i juletid är ingen lätt match. Jag har en gigantisk resväska, men hur långt tror ni den räcker när man har mängder med julklappar med sig? Nu står packningen på golvet (det gick väldigt snabbt, så förmodligen har jag glömt något nödvändigt). I resväskan ligger julklapparna och i en ryggsäck har jag pressat ner alla kläder. Jag misstänker att morgondagen innebär att jag får stryka kläder för en vecka och slå in julklappar till ett helt kompani - för andra gången!

Jag ska klura på vad jag kan ha glömt denna gången. Jag har nog aldrig när jag rest någonstans glömt något som jag inte klarat mig utan under resan, men det ligger någonting och gnager i bakhuvudet. Dessutom ligger det något som doftar i en av julklapparna, innan inslagning låg detta tillsammans med övriga julklappar och nu luktar ALLT. Starkt dessutom. Men jag har inte hittat något misstänksamt kladd på de andra, så doften har förhoppningsvis bara spridit sig ändå.

Lite ny musik ska in i mobilen också och favoriten av de som ska in är;

Det har varit en hård dag för pluggodjuret Emmzy. Eller en hård vecka rättaresagt. Jag var pissed på min uppsats i förmiddags, men jag gav inte upp utan fortsatte. Fikan hos Jenny blev tyvärr inte av eftersom hon var på väg in till stan precis när jag bestämt mig för en paus.
Istället sprang jag bort och snabbkaffade med Martin, sedan bar vi bort vårt nya vardagsrumsbord hit. Tack!

Sedan dess har jag suttit med uppsatsen. Det har gått sakta men säkert. Klockan 8 imorse satte jag igång och nu när klockan slog 23 har jag precis lagt ner det för idag.

Imorgon ska jag upp med tuppen och fortsätta, för sen ska vi fira Michelles födelsedag!


Nu ska jag krypa ner i sängen och se slutet på finalen av Hells kitchen. Spännande!

Jag är så arg på min uppsats idag så jag vill slänga den i väggen. Vilket ju skulle innebära datorn och det vore ju inte så bra så jag får helt enkelt lägga band på mig själv. Det kanske i själva verket är mig själv jag är arg på när jag tänker efter. Arg för att jag fastnar hela förbankade tiden. Och slänga mig själv i väggen vill jag inte heller.

Igår var jag totalt grym. Jag skrev två sidor och kände mig som kung fu. Men idag, en vecka efter att jag skickat in min skiss så får jag ett mail av min handledare som föreslår ändring i upplägget. Det var inte alls en dum idé han kom med, men den ställde till både en och två saker. Dels innebär det att mina två sidor går förlorade (fast jag kan förstås andvända dem på ett annat sätt i den nya texten) och för det andra innebär det att jag blir nollställd och inte kan komma på hur jag nu ska lägga upp uppsatsen nu.

Detta har resulterat i att jag nu bara har en halv sida uppsats och imorgon ska jag skicka det "första" till min grupp för granskning. Det vore trevligt att ha lite mer att komma med då.

Så ser det alltså ut här hemma idag. Det känns ganska illa, men jag tänker att om jag lägger ner det ett par timmar nu och går hem till Jenny och fikar och får lite Nova-bus så kommer jag hem med nytt, fräscht tänkande. Därför gör jag så!

Det börjar mörkna i min lilla stad. Jag tog en promenad för att lämna jourtelefonen på kvinnojouren, det var dassigt att göra det i gympaskor när man inte riktigt såg vägen som var fylld med tjocka isfläckar. Dessutom tog det av samma anledning alldeles för lång tid, eller snarare för korta, osäkra steg. Det var fjantigt.

Det börjar bli dags att efter månaders letande och tjat, lägga min tid på att jaga vinterskor!

Den där tiden finns det inte gott om i veckan, så det får trots allt vänta. Igen. Jag har fullt upp med diverse pillerill innan jag tar en julvecka i Karlskrona. Med start lördag. (Hur ska jag hinna?)
Det viktigaste inser jag, är att schemalägga tiden jag ska sitta med uppsatsen, så får helt enkelt allt det andra hinnas med vid sidan av. Dygnet har ju trots allt 24 timmar. (!?!)

Nu är det dags att plugga åtminstone en timme till. Det har gått lite, lite framåt idag. Jag har skrivit 1 sida ren uppsats, vilket känns som en början på en räddning. Detta trots att jag vet med säkerhet att jag kommer tvinga mig själv att formulera om HELA den sidan, eftersom den ju ska vara kulturrelativistisk. Men jag vet ju att jag iallafall har koll på vad 1 av sidorna ska innehålla. Det låter förbaskat futtigt, och visst är det precis så, men med tanke på hur svårt och jobbigt det är att verkligen börja så känns det bra!

Efter pluggandet är det dags att äta middag, som faktiskt blir rester från igår för att göra det enkelt för mig själv. Sedan ska jag städa badrummet innan det är dags för Unga mödrar och fåtöljen!

Jag suger för tillfället på att skriva uppsats. Föreläsningarna har varit bra, jag har böcker över hela köksbordet, papper, pennor och skissar. I ett par böcker har jag markerat användbara sidor och jag har fjärr-beställt fler böcker som jag hoppas att jag hinner få innan jag åker till Karlskrona. Men jag känner mig så borta. Jag vet inte hur jag ska börja skrivandet, jag har gjort upp ett par olika skissar över hur de olika kapitlen skulle kunna byggas upp. Men jag kommer inte vidare.

Nu har jag mån-fre på mig innan jag åker till Karlskrona, och jag måste köra stenhårt och verkligen komma igång då. Jag har förstått att jag kommer få lägga en del arbete även när jag är hemma i staun, men förhoppningsvis inte dygnet runt!

En väldigt lugn helg får man lov att säga. I fredags kväll hamnade vårt lilla idolgäng till sist hos Jenny. Vi hade supermysigt som vanligt, trots att vi var lite splittrade under finalen :) Nu gick finalen inte riktigt som jag önskade, men vad gjorde väl det?
Igår satt jag med uppsatsen en stund, tog en promenad och på kvällen gick vi hem till Rebecca och Martin på taco-middag. När vi ätit oss proppmätta åkte Michelle till jobbet, Martin och Rebecca var på luciafest och jag låg hemma hos dem, barnvaktandes en ljuvligt sovande Cornelis och tittade på Beck.

Idag blir det bara lugnt och sansat, lite adventsfika och förmodligen träff med R & M ikväll. Jag borde plugga även idag, men jag tänker att om jag bestämmer mig för att ta tjuren vid hornen imorgon måndag, så är det bara så. Kanske dumt att sätta sig och glo blint på det idag. Ja, vi säger så!

Arla morgonstund och här sitter jag hos en megapigg Cornelis aka Lille tjocke korven. Hans mamma och pappa ska ägna hela dagen på Ikea för att få ett nyfixat hem. Vi ska ha en myspysig dag! Det blir en promenad till stan, lite julklappsshopping (förhoppningsvis), mycket lek, bus och mys! Under förmiddagen ska jag också plugga någon timme och då får Michelle och Cornelis leka för sig själva. Det är dom bäst på!

Jag tilldelas småpikar lite då och då angående bristen av inlägg här inne, inte så konstigt kanske. Däremot är jag väl helt enkelt (ungefär som vanligt) inte inne i någon bloggperiod. Däremot vägrar jag skriva ett inlägg ; "Jag tar bloggpaus", för skriver man det tar det 2 minuter innan det börjar klia i fingrarna. Det måste finnas någon psykologisk förklaring!

Ni (få) som läser min blogg har säkert redan tagit del av nyheten. Men nu tänker även jag smaka på ordet; MOSTER!
Yes, det är precis vad jag ska bli. Min syster Johanna och hennes Björn ska bli föräldrar och jag känner mig redan stolt och lyckligt lottad. Johanna är nu i v. 16, så det dröjer ett tag till, men det ska bli så härligt! Världens grattis till dom.