Jag återkommer 2 veckor senare och förväntar mig inte att jag ska ha några läsare kvar. Men jag skriver ändå. Det händer litegrann i mitt liv trots att livet ser ut som det brukar göra. Jag fick lön och csn idag till exempel. Den ekonomiska krisen har varit närvarande under de senaste två månaderna (trots att jag haft ca. 100 kronor på kontot i en månads tid så har jag aldrig förut yppat ordet kris. Jag anser inte att det är kris så länge man lever, mår bra, får mat i magen och har människor man tycker om). I eftermiddag ska kylskåpet fyllas. När sådana saker är den största glädjen, då ska man vara glad. Det innebär att jag inte kräver för mycket, jag är nöjd som precis så som läget är. Trots att ekonomin oroat mig i dessa månader har jag ändå varit nöjd och glad (oftast). Jag kräver inte för mycket alltså. Visst drömmer jag om utlandsresor, shoppingdagar, middag ute, en bil, dvd-boxar och en ny dator. Men jag kräver det inte. Det är bara stilla drömmar som gör vardagen lite mer innehållsrik. Jag är nöjd så.
Den så kallade ekonomiska krisen börjar förhoppningsvis suddas ut nu. Tror jag.

Men så är ju inte pengar allt här i livet. Även om en tyngd lättat från mina axlar idag. Skolan till exempel. Jag var så naiv att jag trodde att socialantropologi B skulle vara ungefär lika slapp som a-kursen. Lediga tisdagar och fredagar, 4 timmars föreläsning i veckan och en dag till gruppdiskussion samt 1 hemtenta i slutet på månaden. Naiv. Jag tror att jag börjat förstå hur mycket det här kommer kräva av mig. Jag har exempelvis suttit sedan sju imorse och pluggat trots att ingenting står på schemat. Längre lär det bli. Istället för den där hemtentan varje månad har vi nu en "halvtenta" varje vecka (inlämning måndagar, helgen skrotad), en gruppdiskussion med tillhörande uppgift, böcker, artiklar, föreläsningar och seminarium. Det är inte soc.antr A, däremot B.

Jag klagar egentligen inte. Lägger jag den tid en normal svensson gör (7-16 mån-fre +lör) så är det inte några som helst konstigheter och jag gillar ju att ha fullt upp med viktigheter. Men jag har blivit bortskämd med sköna veckor. Det är där skon klämmer och jag måste inse de fakto att det kräver mer än vad jag är van vid - trots att a-kursen var långt ifrån en dans på rosor. (Fast nu i efterhand känns det så). Som sagt. Skulle någon nu läsa och tänka: "det där är ju ingenting", så har jag full förståelse för det. Det tycker egentligen inte jag heller, men det tar ett litet tag att vänja sig.

Kommentarer
Postat av: Lene

Usch, jag minns mycket väl de där chockerna man fick när man gick från en slapp kurs till en med slavdrivare till lärare.. Man lär sig mycket dock:)

2009-01-26 @ 10:49:37
URL: http://lenesplace.blogg.se/
Postat av: Lene

nej jag tog ut min examen i september så jag är klar:) har sedan dess jobbat men nu är jag arbetslös:(

2009-01-27 @ 08:42:58
URL: http://lenesplace.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0