Dags att vakna! Bloggen alltså.

Själv har jag varit uppe sen fem, och sitter nu och slappar med en kopp kaffe på redaktionen. Lunchen har jag precis ätit upp och snart ska jag gå till tingsrätten och jaga fram ett åtal som inte verkar vara så lätt att få fram. Sekretess här och sekretess där gör att det ibland är knepigt trots att det är en offentlig handling, då vill dom maska i fem timmar och sedan läsa igenom det fem timmar. Ungefär så, ni förstår konceptet.

Under tiden jag väntar som idag, skriver jag de åtal jag fått ut på morgonen, ringer och jagar folk för andra intervjuer. Eftersom jag är tingsreporter slängs jag inte ut på så mycket reportage där man möter intervjupersonen, detta eftersom jag aldrig vet hur mycket jag kommer ha att göra med domar eller rättegångar på eftermiddagen. Istället får jag göra telefonintervjuer och läsa mängder med rapporter av olika slag. Senast en rapport från länsstyrelsen om kvalitetsutveckling i socialnämnden.

Så ser mina dagar ut ungefär. Lite annat också förstås, om det ekar helt tomt på tinget och så.



Trots att solen inte lyser för tillfället är det varmt! Tydligen ska det bli sämre väder i helgen, men då får man hitta på andra saker helt enkelt. Förra helgen ägnade jag mig åt att försöka slappna av på olika sätt. På lördagen åkte jag till Varamon tillsammans med en bok och solstolen, helt underbart. På kvällen var det partaj och jag fick se Motala från sin allra bästa sida hemma hos Jannicas föräldrar. De bor på den högsta höjden med vattnet och hela stadskärnan nedanför. Vi tog en sväng hem till hennes syster och trots att jag inte skulle följa med ut, så hamnade vi ändå på Harrys. Supertrevligt!

Söndagen ägnades åt att slappa, städa och sitta i solen!

Men men.. Det där är ju historia!



Jag ska bjuda på några bilder på Noah också, men inte idag. Han är 1 månad nu och så otroligt fin. Det har väl inte undgått någon att den lille fisen hade svårt att behålla maten i början och gick ner alldeles för mycket/upp för lite, men det verkar som om vindarna vänt. Igår visade det sig att han gått upp 410 gram på en vecka. Det "normala" är 150-200 gram, och ja, det händer alltså en del. Nu är han ingen trekilos-kille längre, utan har klättrat upp till 4-kilos strecket! Tja, nu är väl inte det här av allmänintresse, men eftersom det varit lite oroligheter kring hans vikt, så är det där intressant i allra högsta grad just nu :P

Jag önskar att jag kunde vara där och har lite ångest över hur "stor" han kommer ha blivit när jag kommer hem. Sedan vi sågs för ett par veckor sedan har det hänt mycket. Igår skickade Johanna en film till mig, som vittnar om att han är mycket mer vaken och aktiv.



Det var det hela just nu. Tingsrätten skriker efter mig.. eller inte.

Kommentarer
Postat av: Johanna

Du vet inte hur otroligt stolt jag är över dig syster. Att du nu kommit dit du alltid velat. Du har blivit en journalist! Kan inte du skicka något som du skrivit, via mejlen till mig? Skulle så gärna vilja läsa!



Och ja, Noah växer för varje dag. Det är underbart. Mamma och Elin såg en stor skillnad på bara ett par dagar. Att jag fick de första medvetna leendet idag. Det var otroligt. Du får snart masa dig ner hit igen. Vi saknar dig! <3

2009-07-03 @ 23:03:29
URL: http://johannamarieolsson.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0